nu vill jag sjunga dig milda sånger
”Livet var bara en fråga om att hålla ut, att överleva, och hennes behov var minimala. Hon gjorde inte upp några planer inför framtiden.”
- kap. En första virvel, en krusning …, sid. 19.
”Minnena från mitt liv gör sig påminta utan hänsyn till när händelserna inträffade eller hur länge de egentligen varade. Minnen av korta händelseglimtar upptar nästan all tid, medan år av mitt liv inte har avsatt några spår alls.”
- kap. 4. Lägg din hand i min om du har lust!, sid. 39-40
”Värken vill ha sällskap
Smärtan vill inte vara ensam”
- sid. 46
”Att skriva en bok är kanske lite som att föda barn. Den är sprungen ur en själv, men den är inte man själv. När den väl är född har den ett eget liv. Man finns där för att skydda den och ta hand om den, lida med den och glädjas med den. Men i slutändan måste man låta den leva sitt eget liv. Man måste dra sig tillbaka och släppa taget. Och hoppas att den kommer att klara sig.”
- kap. 6. Värken vill ha sällskap/Smärtan vill inte vara ensam, sid. 52.
Justin Case
” ”Intressant”, sa Peter sakta. ”Jag har naturligtvis tänkt en hel del på ödesbestämmelse, fast kanske inte exakt på det sätt som du menar. Ibland får jag en känsla av att något som jag minns faktiskt inte har inträffat än, men jag är inte säker på om det trots allt ändå har inträffat och jag bara har glömt bort det.”
Han gjorde en grimas.
”Jag menar bara, att om vi accepterar att universum är cylindriskt och att all energi till slut förenar sig med sig själv, då kanske också våra tankar glider runt utanpå cylindern och upprepas i det oändliga.” Tanken verkade liva upp honom. ”Det skulle kunna betyda att en tanke faktiskt har hänt – alltså inträffat någon annanstans i universum – längs utsidan av cylindern, men inte kan hänföras till just mig som individ. Eller inte än, i vilket fall som helst.” ”
- kap. 11, sid. 42.
